Hibiskus

Jag älskar hibiskusar! 

(ibland kan jag inte låta bli att rädda en)

De är alltid vackra, även när de inte blommar och de är lätta att forma. 

Jag har aldrig haft vare sig lus eller spinn på mina hibiskusar (peppar peppar). 

Jag gödslar väldigt sällan och då bara under tillväxtperioden och mest om det ser ut att behövas och låter jorden torka ut nästan helt mellan vattningarna. Hibiskusarna är planterade i vanlig blomjord i ganska stora krukor. 

Man kan ha dem som insynsskydd ;) 

Fast egentligen skulle den här inte vilja stå direkt i söderläge om den fått välja men än är solen inte alltför stark. Till sommaren kan jag tänka att den får brännskador mot fönsterglaset. 

Så här är bättre. Placerad en bit från värsta solgasset. (det som ser ut som en mysko spalje är en spegel på väggen bakom blomman) 

Till sommarn gillar de att få komma ut i trädgården i sol och regn. Ute kan de gärna stå på soligaste platsen. (Fördelen med de som stått i soligaste fönstret inne är att de inte behöver så lång tillvänjning innan de kan ställas ut i solen). 

Den här hibiskusen, min allra finaste, har jag Bromma-äppelklippt. Den blommar i dubbelt rött. En annan bra sak med hibiskusar är att det är så lätt att ta skott från dem. Den på övre bilden är ett barn från den här stora.  

Den äppelklippta är också i knopp. 

Och har gott om nytillväxt. Snart blir den för vid för rummet.. man får huka sig under. 

Ännu ett barn från den stora gamla hibiskusen. Jag har alltid flera på gång. 
Den här ska jag stamma upp. Inte klippa så den växer vid utan mer upprättväxande. Då blir den lagom skrymmande.